Jag lever fortfarande, även om man inte skulle kunna tro det ... Jag har haft så fullt upp med roliga saker de senaste dagarna att jag helt enkelt inte har hunnit med att blogga. Ändå finns tankarna där hela tiden. "Det där ska jag skriva om i bloggen." och "Det där måste jag fotografera till bloggen". osv, osv. Och visst har jag tagit en massa foton, på offentliga toaletter och mer vackra vyer, syréner och dylikt, men sedan ska man ha tid att ladda upp bilderna på datorn och skriva i bloggen också, och det har jag däremot inte haft.
Det började i onsdags med att C trampade snett i trappan och fick ont i nacken. Jag skjutsade in henne till Lunds lasarett för läkaren måste kolla och röntga.Tyvärr kunde han inte säga hur illa det var om hon fått en blödning eller en skada på operationsstället eller om det var något mindre allvarligt. Han ville skicka henne på IR-röntgen, men eftersom det är så stor infektionsrisk så nära operationstillfället var det ingen mening eftersom han ändå inte vågade göra något åt det. Så det blir om en dryg vecka i stället. Håll tummarna för henne!
Sedan i onsdags har jag tillbringat nästan all vaken tid tillsammans med C och hennes familj. (Även en del sovande också faktiskt, eftersom jag sovit över hos C och hennes familj ett par nätter för att vi skulle komma iväg lite tidigare på morgnarna när vi skulle ut och shoppa ... ) Efter Lundsäventyret har vi varit till Ystad i två omgångar och tittat på kläder och gått på MacDonalds, druckit Cappuccino och ätit glass :-) Ena vändan för att kika efter ett par skor till C, då jag köpte en ursnygg väska .... Andra vändan för att gå på Dressman och skaffa en kostym till äldsta sonen P som tar studenten. Så stilig han var när han provade kostymen. Jösses. Hade man varit femton år yngre, singel och trettio kilo lättare hade han fått passa sig ;-)
I lördags var vi till Malmö på Myrorna och på nån fyndmarknad som inte var någon större hit tyckte jag. Men vi hittade ändå lite kläder åt både C och C's yngsta dotter J som är fjorton. En söt klänning bland annat. Hon är så vacker den tjejen. Faktum är att hela familjen är underbart vackra människor, både inuti och utanpå! Och glad blev J för både topparna och klänningen som vi hittade. Sånt är roligt. Själv såg jag ett otrolgit vackert halsband som jag hade velat köpa, men jag har inte råd att göra av med mer pengar på "pjuller" nu. Jag köpte ju som sagt en supersnygg väska - turkos i fuskläder - i Ystad på Unos kläder på torsdagen. Den kostade nästan fyrahundra så det får räcka ett tag ...
Sedan i söndags var vi till Tomelilla och i går till Malmö igen. C har inte shoppat kläder på år och dar i och med att hon har mått så dåligt pga whiplash-skadan och diskbråcken. Nu efter operationen är hon som en helt annan människa, pigg och glad och sugen på att vara ute och uppleva saker och ting. Vi har verkligen shoppat loss, och haft roligt. Skämt bort oss ordentligt och försummat både familj, katter och städning - och bloggen!!! :)
Och gud så härligt det har varit.
Nu är den krassa verkligheten att vardagslivet har hunnit i kapp oss. Vi måste städa, jag måste jobba och inga pengar har vi ... *garvar*. Nå ja, som sagt, himmelens roligt har vi haft i alla fall.
C har köpt kläder i långa banor. Jeans, toppar, jeansjacka, skinnkavaj, kjolar och en hel massa annat. Eftersom P ska ta studenten så har C letat rätt på ett par skor som hon ska ha. Själv har jag också fyndat lite. Bland annat hittade jag ett par väldigt fina, turkosa tygballerinas på Bo Ohlsson som jag invigde igår. Det allra bästa var att de var otroligt sköna att gå i även efter flera, flera timmar på stan. Såna köp gör man ju gärna. C hittade också ett par skor hon ville ha, men bara den ena skon. Var den andra har tagit vägen kan man bara spekulera i. Vi letade febrilt, men hittade inte igen maken till skon. Så tråkigt när hon äntligen hittade ett par sandaletter som passade till kläderna hon ska ha när sonen tar studenten. Själv vet jag inte heller riktigt vad jag ska ha på mig den dan, men jag har köpt så mycket snygga kläder att jag nog hittar något.
I går i Malmö hade vi lite ... öh ... äventyrliga upplevelse. Jag har nog aldrig varit så klumpig som igår. Och det vill inte säga lite. Inte bara EN, men två gånger lyckades jag spilla ut min Cappuccino på Mac Donalds. Ena gången flöt hela eländet ut över golvet. Pinsamt värre. Lyckligtivs undvek C att få Cappuccino över hela sig. Andra gången hade jag tack och lov lämnat locket på och det var bara C's tobakspåse som råkade illa ut. Hade jag inte haft locket på hade hon blivit brunprickig hela hon. Och om inte den hade hunnit kallna vet jag inte vad som hade hänt. Det vill jag inte ens tänka på. De där kopparna med Cappuccino är ruskigt heta ... jag menar RUSKIGT.
För att inte tala om att jag tappade bort ett av mina favoritörhängen också. Suck.
Och människan som serverade oss på MacDonalds på Triangeln skulle skjutas. Vilka himmelenes surbobbor det finns här i världen. Jag beställde alltså en MacFlurry med daimcrisp och chokladsås. När jag får muggen är den HALVFULL och så har de rört ut glassen så den påminner om ett glas O'Boy - mer milkshake än glass alltså. När jag påpekar att det inte är vad jag vill ha säger personen i kassan. "Men vi gör så".
Eh ... jag betalar, jag vill inte ha så. Men jag säger inget utan går därifrån. Det var på lördagen visserligen. Men i går när vi var där (På samma McD) ville vi ha en sallad med grillad kyckling. "Nä, det har vi tyvärr inte" säger de. Sura går vi därifrån och in på Burger King. Där har de kycklingsallad MEN den är inte stor nog för en sexåring att bli mätt. Å andra sidan är deras dressing perfekt och mycket, mycket godare än McD's...
Suck. Jag tror nästa gång ska jag gå på Burger Donalds och köpa mat i stället ... :-P Efter salladen gick vi på McD för att få vår Cappuccino eftersom vi vet att de har goda såna.
Herregud. Och det första som hände när jag kom hem till C var att jag tappade en tvålitersförpackning med apelsinjuice på golvet. Lyckligtvis var den oöppnad och den höll .... Jag vill inte ens föreställa mig hur det skulle ha blivit om den spruckit. Två liter apelsinjuice över hela köket ... urk. Snacka om klibbigt.
Men detta var inte det värsta. Efter besöket på MacDonalds gick vi till Ica Supermarket och handlade för att göra en fräsch och god sallad till middag.Butiken stänger ju tio och vi hade parkerat ovanpå i parkeringshuset där. Problemet var bara att vi checkade ut klockan 21.00 och parkeringshuset stängde 21.00 så vi tog oss inte ut. Snacka om att stänga på sekunden liksom ... ja. Så vi sitter där. Hur ska vi nu ta oss ut. Vad ska vi göra? Släpper de inte ut oss. Nödutgången funkade inte ens !!! Jag måste erkänna att även om ICA och P-huset inte är kopplade till varandra så är det lite märkligt att de stänger före butiken - i synnerhet för UTFART. Det är väl en sak om de inte släpper in bilar efter nio, men ut måste man ju få komma kan man tycka, eller hur?
Men efter många om och men lyckades vi äntligen få tag på RÄTT telefonnummer (Vad hade man gjort om man inte haft mobilen i en sådan situation?) - ett gick nämligen till firman som skötte problem med portarna och de var mycket blasé och vägrade komma med någon hjälp över huvud taget, ett annat nummer gick till dem som skötte om parkeringsautomaten och de hade stängt för dagen. Inga telefontider ... eh ... och ett tredje nummer gick äntligen till dem som hade hand om själva parkeringshuset ... eh. Ja. Som sagt vi fick tag på rätt telefonnummer. Problemet löst - trodde vi och satt där och väntade i makens och min gröna Skoda och pratade skit. C rökte och väntade. Jag väntade. Och ingen vakt kom. Vad sjutton tänkte vi när vi väntat en halvtimme. De sa tio minuter. Jag ringer igen. Människan i telefonen säger. "Men vi har redan varit där"
....
Eftersom vi sitter kvar här och väntar så har ni nog inte det, tyckte jag. Killen ber då att få adressen till parkeringshuset igen och det visar sig att han skickat vakten till FEL parkeringshus ... det är knappast vårt fel ... Men han ringer igen och vakten kommer efter tio minuter. Då har vi suttit och väntat i det fördömda parkeringshuset i totalt nästan femtio minuter. Men äntligen kan vi åka hem igen.
Vilken jäkla grej ... jaja.
Ska lägga upp lite bilder senare tror jag. Vid tillfälle ...
mammakatt
The Fog. 
